HOT BLACK COFFEE

Den absoluta sorgen när man precis har hällt upp en kopp kaffe och det i ögonblicket efter ringer från arbetsförmedlingen. Du måste komma ner och skriva på ett papper. Skrev du på det i måndags? Nej, det har jag inga uppgifter om... Jag lägger ner det till dem på bottenvåningen, så får du skriva på.

Den absoluta glädjen när han ringer tillbaka tre minuter senare och skamset erkänner att jo, du hade visst skrivit på det, jag har kopian här. Du behöver inte komma ner.

Eviga pluspoänger till mig för att jag var så fruktansvärt änglalikt trevlig och bara kastade EN lång blick på mitt kaffe innan jag svarade nej, det är inga problem, självklart åker jag ner. Jag är där om tio minuter.

Helt plötsligt smakar mitt kaffe tio gånger godare. Bild på min extremt fina (stora) kaffekopp också. Puss!

EDIT: Haha Gud, min kaffekopp ser ut som en blomkruka. Riktigt så enorm är den inte. Men nästan. Kärlek till er!