WHEN YOU LET HER GO

Herreminje. Jag hade glömt bort att de tillbringade en hel julmiddag med att citera Charles Dickens. Det här är ju så underbart så att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det bästa med att läsa om böcker är att snubbla över sådant som man inte längre vet om att man att man vet!

Förresten så undrar jag vems idé det var att jag skulle ta cykeln till gymmet idag. På en tisdag. När jag tränar ben. Som jag ALLTID gör på tisdagar. Höll knappt på att kunna ta mig hem utan att vingla omkull. Tack snön. Tack benmusklerna. Nästa tisdag lämnar jag cykeln och kryper hem istället.

Nu ska jag plugga körkort i ett par timmar. Så snart jag har läst färdigt det här kapitlet, puss.