Idag har jag pratat med någon som verkligen fick mig att förstå mig själv. Det är egentligen helt sinnessjukt att det ens hände, men så är det. Är fortfarande vimmelkantig. Fast på ett grymt sätt.
Resten av det här (äckligt långa) inlägget lyckades jag på något vis radera. Tror Gud har ett finger med i spelet.
INTE OKEJ GUD!
No comments:
Post a Comment