Om ni undrade

Sitter i ytterligare en av pappas skjortor och tjocka strumpbyxor. Tanken var att jag skulle ha shorts till det också men... nä. Ska bara vara hemma i några timmar och strumpbyxor är sjukt underskattat som mysplagg. Struntar i byxor.

Idag har jag varit på arbetsförmedlingen/Eductus. Min handledare varnade i förra veckan för att det skulle bli ett helt otroligt tråkigt möte. Började med att jag fick en stor kopp kaffe (med mjölk!) bara för att jag råkade nämna att jag inte hunnit dricka någon än. Blev nästan tårögd av lycka där. Sedan hände så mycket att jag skrattade tills jag fick ont i magen flera gånger.

Våra handledare är ju för bra alltså.

Efteråt stannade jag och några till kvar för att småprata (förstår ni hur bra det är när man STANNAR KVAR) innan jag bokade in en träningsintervju. Så på måndag ska jag bli intervjuad på låtsas för att få träna. Det känns faktiskt jättebra eftersom jag egentligen aldrig har varit på intervju förut. Jag har bara fått jobbet på en gång haha. Kommer att få reda på hur mitt kroppsspråk är och vad man ska/inte ska göra. Håller tummarna på det bästa!

Nu dricker jag kaffe och funderar på vad jag ska göra med mitt liv. Har inte lust att gå ut och gå när Gud har lagt fyra centimeter is över hela världen. Gymmet stänger om en timme också så dit kan jag inte åka. Verkar som att jag måste stanna hemma och mysa ned mig i soffan då. Stackars mig :)

Slänger upp en bild på hur mina favoritstrumpbyxor ser ut vid det här laget. Ber till Gud att jag inte ska behöva ta av mig skorna varje gång jag har de här på mig.

Puss!